{"id":25920,"date":"2021-01-09T00:57:28","date_gmt":"2021-01-08T20:57:28","guid":{"rendered":"https:\/\/fedai.az\/?p=25920"},"modified":"2021-01-09T00:57:29","modified_gmt":"2021-01-08T20:57:29","slug":"surnux-k%c9%99ndinin-q%c9%99rb-hiss%c9%99si-az%c9%99rbaycana-t%c9%99hvil-verildi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fedai.az\/?p=25920","title":{"rendered":"\u015eurnux k\u0259ndinin q\u0259rb hiss\u0259si Az\u0259rbaycana t\u0259hvil verildi"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Z\u0259ng\u0259zur vilay\u0259tinin Gorus rayonunda yerl\u0259\u015f\u0259n \u015eurnux k\u0259ndinin q\u0259rb hiss\u0259si art\u0131q Qubadl\u0131 rayonunun \u0259razisidir.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Bunu \u0259ks etdir\u0259n l\u00f6vh\u0259 art\u0131q \u015eurnux k\u0259ndind\u0259dir.<\/p>\n\n\n\n<p>Az\u0259rbaycan\u0131n Erm\u0259nistanla d\u00f6vl\u0259t s\u0259rh\u0259dinin delimitasiyas\u0131 v\u0259 demarkasiyas\u0131 prosesi n\u0259tic\u0259sind\u0259 k\u0259ndin q\u0259rb hiss\u0259si, 12 evd\u0259n ibar\u0259t \u0259razi Qubadl\u0131 rayonuna qaytar\u0131l\u0131b. H\u0259min \u0259razi Birinci Qaraba\u011f Sava\u015f\u0131 d\u00f6n\u0259mind\u0259 i\u015f\u011fal olunmu\u015fdu.<\/p>\n\n\n\n<p>Demarkasiya prosesi \u00f6t\u0259n ilin dekabr\u0131n 24-d\u0259 Erm\u0259nistan\u0131n Milli T\u0259hl\u00fck\u0259sizlik Xidm\u0259tinin \u0259m\u0259kda\u015flar\u0131 v\u0259 Rusiya s\u00fclhm\u0259raml\u0131lar\u0131n\u0131n i\u015ftirak\u0131 il\u0259 ba\u015flanm\u0131\u015fd\u0131.<\/p>\n\n\n\n<p>12 evin yerl\u0259\u015fdiyi \u0259razi Gorus-Qafan yolunun \u015f\u0259rqind\u0259, Az\u0259rbaycan \u0259razisind\u0259 yerl\u0259\u015fir.<\/p>\n\n\n\n<p>Bir hiss\u0259si Qubadl\u0131 rayonunun inzibati \u0259razisin\u0259 adi olan \u015eurnuu k\u0259ndi \u015eurnux \u00e7ay\u0131n\u0131n sol sahilind\u0259, Gorus-Qafan magistral yolunun sa\u011f t\u0259r\u0259find\u0259 yerl\u0259\u015fir. Toponim Az\u0259rbaycan dilind\u0259 \u00abki\u00e7ik \u015f\u0259lal\u0259\u00bb m\u0259nas\u0131nda i\u015fl\u0259n\u0259n \u00ab\u00e7\u0131rnox\u00bb s\u00f6z\u00fcn\u00fcn fonetik formas\u0131 olan \u015fumux \/\/ \u015f\u0131rn\u0131x s\u00f6z\u00fc \u0259sas\u0131nda \u0259m\u0259l\u0259 g\u0259lmi\u015fdir. Az\u0259rbaycan dilinin Qazax dialektind\u0259 \u00abs\u00fcr\u0259tl\u0259 ax\u0131n\u00bb m\u0259nas\u0131nda \u00ab\u015f\u0131rnoy\u00bb s\u00f6z\u00fc d\u0259 i\u015fl\u0259nir. Bel\u0259 q\u0259na\u0259t\u0259 g\u0259lirik ki, \u00e7\u0131rnox, \u015f\u0131rnoy, \u015furnux yax\u0131nm\u0259nal\u0131 s\u00f6zl\u0259rdir! Hidrotoponimdir. Qurulu\u015fca sad\u0259 toponimdir.<\/p>\n\n\n\n<p>\u015eurnux k\u0259ndind\u0259 1831-ci ild\u0259 84 n\u0259f\u0259r, 1904-c\u00fc ild\u0259 117 n\u0259f\u0259r, 1914-c\u00fc ild\u0259 104 n\u0259f\u0259r az\u0259rbaycanl\u0131 ya\u015fam\u0131\u015fd\u0131r. 1918-ci ild\u0259 k\u0259nd erm\u0259nil\u0259rin t\u0259cav\u00fcz\u00fcn\u0259 m\u0259ruz qalaraq sakinl\u0259ri deportasiya olunmu\u015fdur. \u0130ndiki Erm\u0259nistanda sovet h\u00f6kum\u0259ti qurulandan sa\u011f qalanlar \u00f6z tarixi-etnik torpaqlar\u0131na d\u00f6n\u0259 bilmi\u015fdir. Burada 1926-c\u0131 ild\u0259 101 n\u0259f\u0259r, 1931-ci ild\u0259 123 n\u0259f\u0259r, 1979-cu ild\u0259 560 n\u0259f\u0259r az\u0259rbaycanl\u0131 ya\u015fam\u0131\u015fd\u0131r. \u0130\u015f\u011fal\u00e7\u0131 Erm\u0259nistan t\u0259r\u0259find\u0259n k\u0259ndin sakinl\u0259ri olan az\u0259rbaycanl\u0131lar deportasiya olunmu\u015fdur. K\u0259nd i\u015f\u011fal olunduqdan sonra buraya erm\u0259nil\u0259ri k\u00f6\u00e7\u00fcrm\u0259y\u0259 ba\u015flay\u0131blar. \u015eurnux k\u0259ndi Gorus rayonunun \u0259n b\u00f6y\u00fck az\u0259rbaycanl\u0131 k\u0259ndi idi. \u015eurnux Gorus rayon m\u0259rk\u0259zind\u0259n 27 km c\u0259nubda, me\u015f\u0259nin i\u00e7\u0259risind\u0259, Qafan-Gorus magistral yolunun k\u0259nar\u0131nda, A\u011fbulaq, \u015eams\u0131z, \u015eahverdil\u0259r v\u0259 \u00c7ayz\u0259mi k\u0259ndl\u0259rinin yax\u0131nl\u0131\u011f\u0131nda yerl\u0259\u015fir. 1988-ci ild\u0259 k\u0259ndd\u0259 100 ev, 800-\u0259 yax\u0131n \u0259hali var idi.<\/p>\n\n\n\n<p>K\u0259ndd\u0259 \u0259n q\u0259dim zamanlardan son ill\u0259r\u0259 (1989) q\u0259d\u0259r yaln\u0131z az\u0259rbaycanl\u0131lar ya\u015fam\u0131\u015fd\u0131r. \u015eurnux k\u0259ndinin \u0259traf\u0131nda q\u0259dim kils\u0259nin v\u0259 q\u0259biristanl\u0131\u011f\u0131n qal\u0131qlar\u0131n\u0131n, K\u0259p\u0259z da\u011f\u0131 adlanan yerd\u0259ki ibad\u0259tgah\u0131n (pir) olmas\u0131 bu k\u0259ndin q\u0259dim tarix\u0259 malik oldu\u011funu g\u00f6st\u0259r\u0259n faktlard\u0131r. \u015eurnux k\u0259ndinin yax\u0131nl\u0131\u011f\u0131nda vaxtil\u0259 A\u011fvanl\u0131 adl\u0131 az\u0259rbaycanl\u0131 k\u0259ndi olmu\u015f, 1918-ci ild\u0259 h\u0259min k\u0259nd da\u011f\u0131d\u0131lm\u0131\u015f v\u0259 sonra b\u0259rpa edilm\u0259mi\u015fdir. A\u011fvanl\u0131 toponimi d\u0259 bu yerl\u0259rin q\u0259dim Albaniya il\u0259 ba\u011fl\u0131l\u0131\u011f\u0131n\u0131 g\u00f6st\u0259r\u0259n tarixi faktd\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p>1918-20-ci ill\u0259rd\u0259 \u015eurnux k\u0259ndi da\u011f\u0131d\u0131lm\u0131\u015f, k\u0259nd camaat\u0131n\u0131n bir hiss\u0259si q\u0259tl\u0259 yetirilmi\u015f, bir hiss\u0259si is\u0259 qa\u00e7q\u0131n d\u00fc\u015f\u0259r\u0259k Qubadl\u0131 v\u0259 C\u0259bray\u0131l rayonuna p\u0259nah aparm\u0131\u015flar. Sovet h\u00f6kum\u0259ti qurulduqdan sonra \u015eurnux camaat\u0131 yenid\u0259n \u00f6z do\u011fma k\u0259ndl\u0259rin\u0259 qay\u0131tm\u0131\u015f, da\u011f\u0131d\u0131lm\u0131\u015f t\u0259s\u0259rr\u00fcfatlar\u0131n\u0131 b\u0259rpa etmi\u015fl\u0259r. 1930-cu ild\u0259 \u015eurnuxda ibtidai m\u0259kt\u0259b a\u00e7\u0131lm\u0131\u015f, 1931-ci ild\u0259 kolxoz qurulmu\u015fdur (qon\u015fu A\u011fbulaq v\u0259 \u015eams\u0131z k\u0259ndl\u0259ri il\u0259 birlikd\u0259).<\/p>\n\n\n\n<p>\u0130kinci D\u00fcnya m\u00fcharib\u0259sind\u0259 \u015eurnuxdan 70-d\u0259n \u00e7ox adam i\u015ftirak etmi\u015f, onlardan 25 n\u0259f\u0259ri geri qay\u0131tmam\u0131\u015fd\u0131r. \u0130kinci D\u00fcnya m\u00fcharib\u0259sind\u0259n sonrak\u0131 ill\u0259rd\u0259 Gorus rayonunda erm\u0259nil\u0259r az\u0259rbaycanl\u0131 \u0259haliy\u0259 qar\u015f\u0131 t\u0259cav\u00fczkar m\u00fcnasib\u0259tl\u0259rini daha da g\u00fccl\u0259ndirdil\u0259r. 1948-52-ci ill\u0259rin deportasiyas\u0131 zaman\u0131 dig\u0259r az\u0259rbaycanl\u0131 k\u0259ndl\u0259ri kimi, \u015eurnux camaat\u0131n\u0131n da bir hiss\u0259si k\u00f6\u00e7\u00fcb Az\u0259rbaycana g\u0259lmi\u015f, Bak\u0131, Sumqay\u0131t, A\u011fdam, Ming\u0259\u00e7evir v\u0259 B\u0259rd\u0259 \u015f\u0259h\u0259rl\u0259rind\u0259 m\u0259skunla\u015fm\u0131\u015flar.<\/p>\n\n\n\n<p>Erm\u0259nil\u0259rin apard\u0131qlar\u0131 milli ayr\u0131-se\u00e7kiliy\u0259 baxmayaraq, 70-80-ci ill\u0259rd\u0259 \u015eurnux k\u0259ndi xeyli inki\u015faf etmi\u015fdi. K\u0259ndd\u0259 m\u00fcasir tipli m\u0259kt\u0259b binas\u0131, klub, kitabxana, tibb m\u0259nt\u0259q\u0259si, idar\u0259 binas\u0131, ma\u011faza, \u00e7oxlu ikim\u0259rt\u0259b\u0259li, h\u0259r c\u00fcr \u015f\u0259raiti olan x\u00fcsusi evl\u0259r tikilmi\u015fdi.<\/p>\n\n\n\n<p>1988-ci il noyabr\u0131n sonlar\u0131nda Gorusdak\u0131 da\u015fnak erm\u0259ni r\u0259hb\u0259rliyinin t\u0259\u015fkilat\u00e7\u0131l\u0131\u011f\u0131 il\u0259 rayonun b\u00fct\u00fcn az\u0259rbaycanl\u0131 k\u0259ndl\u0259ri, o c\u00fcml\u0259d\u0259n, \u015eurnux k\u0259ndinin camaat\u0131 zorla deportasiya olunaraq, Az\u0259rbaycana qovuldular. K\u0259nd camaat\u0131n\u0131n b\u00f6y\u00fck \u0259ks\u0259riyy\u0259ti ev \u0259\u015fyalar\u0131n\u0131 bel\u0259 \u00e7\u0131xarda bilm\u0259dil\u0259r.<\/p>\n\n\n\n<p>Qaraba\u011f u\u011frunda ged\u0259n d\u00f6y\u00fc\u015fl\u0259rd\u0259 \u015eurnuxdan 5 n\u0259f\u0259r \u015f\u0259hid olub. \u015eurnux k\u0259ndind\u0259n Az\u0259rbaycan torpaqlar\u0131n\u0131n m\u00fcdafi\u0259si v\u0259 azadl\u0131\u011f\u0131 u\u011frunda ged\u0259n d\u00f6y\u00fc\u015fl\u0259rd\u0259 \u015f\u0259hid olanlar bunlard\u0131r:<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Nift\u0259liyev Az\u0259r Bayram o\u011flu \u2013 ba\u015f leytenant, \u00f6l\u00fcm\u00fcnd\u0259n sonra \u201cAz\u0259rbaycan bayra\u011f\u0131\u201d ordeni il\u0259 t\u0259ltif olunmu\u015fdur,<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>A\u011fayarov Mehman M\u00fcseyib o\u011flu,<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Orucov Seymur \u015e\u0259mil o\u011flu,<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Ad\u0131g\u00f6z\u0259lov El\u015f\u0259n Telman o\u011flu,<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Dada\u015fov R\u0259fay\u0131l C\u0259nn\u0259t o\u011flu.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>G\u00f6rk\u0259mli alim, Az\u0259rbaycanda oftolmologiya elminin banil\u0259rind\u0259n biri, akademik \u00dcminis\u0259 xan\u0131m Musab\u0259yova \u015eurnuxda anadan olmu\u015fdur.<\/p>\n\n\n\n<p>\u015eurnux k\u0259ndinin toponiml\u0259ri: K\u0259p\u0259z da\u011f\u0131, Q\u0259hr\u0259man \u00e7im\u0259ni, Armudluq, Almal\u0131q, Ac\u0131ql\u0131 g\u00fcney, E\u015f\u015f\u0259k meydan\u0131, Donuz dam\u0131, Qaramal\u0131q, \u00dc\u00e7 a\u011fac, M\u0259scidli, M\u0259rcim\u0259k yurdu, Xarab k\u00f6rp\u00fc, Anabat, D\u0259hn\u0259, G\u00f6y bulaq, H\u0259\u015fim b\u0259y bula\u011f\u0131, A\u011f bulaq, Soyuq bulaq, Lay\u0131\u015f bula\u011f\u0131, Tas, C\u0259h\u0259nn\u0259m d\u0259r\u0259si, Qaranl\u0131q me\u015f\u0259 v\u0259 s.(Avropa.info)<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/MKN.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-25921\" width=\"850\" height=\"1153\" srcset=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/MKN.jpg 600w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/MKN-221x300.jpg 221w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/MKN-111x150.jpg 111w\" sizes=\"auto, (max-width: 850px) 100vw, 850px\" \/><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Z\u0259ng\u0259zur vilay\u0259tinin Gorus rayonunda yerl\u0259\u015f\u0259n \u015eurnux k\u0259ndinin q\u0259rb hiss\u0259si art\u0131q Qubadl\u0131 rayonunun \u0259razisidir. Bunu \u0259ks etdir\u0259n l\u00f6vh\u0259 art\u0131q \u015eurnux k\u0259ndind\u0259dir. Az\u0259rbaycan\u0131n Erm\u0259nistanla d\u00f6vl\u0259t s\u0259rh\u0259dinin<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":25922,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-25920","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-qarabag"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25920"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25920\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25923,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/25920\/revisions\/25923"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/25922"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=25920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=25920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}