{"id":76892,"date":"2022-07-25T01:44:54","date_gmt":"2022-07-24T21:44:54","guid":{"rendered":"https:\/\/fedai.az\/?p=76892"},"modified":"2022-07-25T12:20:46","modified_gmt":"2022-07-25T08:20:46","slug":"misir-svilizasiyasini-proto-turk-kimmerlil%c9%99r-qurublar-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fedai.az\/?p=76892","title":{"rendered":"Misir svilizasiyas\u0131n\u0131 Proto-T\u00fcrk (Kimmerlil\u0259r) qurublar!?"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Q\u0259dim Misirin ad\u0131 &#8212; &#171;Ta Kemet&#187;, Koptca Kem, Khem qara \u00f6lk\u0259, qara torpaq dem\u0259kdir. Bu termin q\u0259dim t\u00fcrkl\u0259r\u0259 m\u0259lumdur. &#171;K\u00f6m\u00fcr&#187; T\u00fcrkc\u0259d\u0259 el\u0259 k\u00f6m\u00fcr dem\u0259kdir, Qazaxca &#8212; K\u00f6mir. Kemir &#171;k\u00f6m\u00fcr\u00fcn yerl\u0259\u015fdiyi yer&#187; dem\u0259kdir, y\u0259ni k\u00f6m\u00fcr qara oldu\u011fundan da &#171;qara torpa\u011fa&#187; b\u0259nz\u0259dilir. Piramida m\u0259tnl\u0259rind\u0259n &#171;Osiris\u0259 m\u00fcraci\u0259t&#187; olaraq, Tanr\u0131 Osiris &#171;Kem-ur&#187; &#8212; &#171;b\u00f6y\u00fck Kem&#187;, y\u0259ni kimmeriyal\u0131 yaz\u0131l\u0131b. \u015e\u00fcbh\u0259siz ki, &#171;ur&#187;, &#171;er&#187; il\u0259 \u0259v\u0259zl\u0259n\u0259 bil\u0259r v\u0259 \u0259ksin\u0259 (professor N. V. Abayev bu bar\u0259d\u0259 yaz\u0131r). Y\u0259ni, Osirisin ad\u0131 &#171;Kem-Ur&#187; = &#171;Kem-Er&#187;, y\u0259ni Nuhun n\u0259v\u0259si il\u0259 eyni adda olan &#8212; Qomer \/ Kemer &#8212; Kimmeril\u0259rin ba\u015f\u00e7\u0131s\u0131d\u0131r. Tarix\u00e7il\u0259r r\u0259smi olaraq kimmerlil\u0259rin miladdan \u0259vv\u0259l 7-ci \u0259srd\u0259 Misiri i\u015f\u011fal etdiyini s\u00f6yl\u0259yirl\u0259r. O zaman firon Psammetixe I (Assuriya d\u00f6vr\u00fcn\u00fcn s\u0259lnam\u0259l\u0259rind\u0259 Pi\u015familka, A\u015f\u015furbanipal adland\u0131r\u0131l\u0131rd\u0131) idi. Kimmerlil\u0259r &#8212; \u0130skitl\u0259rin (Askenazlar\u0131n) atalar\u0131 say\u0131l\u0131rd\u0131lar. Kimmerlil\u0259rin maddi m\u0259d\u0259niyy\u0259ti \u0130skitl\u0259rinkin\u0259 b\u0259nz\u0259yir. <\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"529\" height=\"396\" src=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/5y53Gq.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-76893\" srcset=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/5y53Gq.png 529w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/5y53Gq-300x225.png 300w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/5y53Gq-150x112.png 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 529px) 100vw, 529px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Roma tarix\u00e7isi Mark Junian Justin: <strong>&#171;\u0130skitl\u0259r il\u0259 Misirlil\u0259r aras\u0131nda m\u0259n\u015f\u0259l\u0259rinin q\u0259dimliyi bar\u0259d\u0259 antik d\u00f6vrl\u0259rd\u0259 m\u00fcbahis\u0259l\u0259r olsa da, \u0130skit q\u0259bil\u0259si h\u0259r zaman \u0259n q\u0259dim say\u0131lm\u0131\u015fd\u0131&#187;. <\/strong>Bu m\u00fcbahis\u0259nin s\u0259b\u0259bi n\u0259ydi? <\/p>\n\n\n\n<p>Bu, Misirin Kimmerlil\u0259r t\u0259r\u0259find\u0259n qurulmas\u0131 il\u0259 \u0259laq\u0259dar bir m\u00fcbahis\u0259 deyildimi? Arxeoloq, \u015f\u0259rq\u015f\u00fcnas, f\u0259ls\u0259f\u0259 doktoru V.A. Novojenovun s\u00f6zl\u0259rin\u0259 g\u00f6r\u0259, Qazax\u0131stan \u0259razisind\u0259 Sar\u0131arka piramidas\u0131n\u0131n yax\u0131nl\u0131\u011f\u0131nda e.\u0259. 9-13-c\u00fc \u0259srl\u0259r\u0259 aid ola bil\u0259c\u0259k bir kimmerli b\u0131\u00e7aq v\u0259 x\u0259nc\u0259ri tap\u0131l\u0131b. Dem\u0259li, kimmerlil\u0259r piramidan\u0131n qurucular\u0131 idil\u0259r. Kimmerlil\u0259r piramidan\u0131n h\u0259l\u0259 Misirin r\u0259smi i\u015f\u011fal etm\u0259zd\u0259n \u0259vv\u0259l bir memarl\u0131q \u00fcslubu kimi istifad\u0259 edirmi\u015fl\u0259r. Kimmerlil\u0259r, r\u0259smi olaraq e.\u0259. 8-ci \u0259srd\u0259 Zaqafqaziya i\u015f\u011fal etdikl\u0259ri zaman da (Piotrovsky B. B.) piramidan\u0131n qurulu\u015funu bilirdil\u0259rmi? Bel\u0259likl\u0259, onlar e.\u0259. 7-8-ci \u0259srd\u0259n \u00f6nc\u0259 buralar\u0131 i\u015f\u011fal etmi\u015fl\u0259r.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Kimmerlil\u0259r &#8212; \u0130skitl\u0259r &#8212; T\u00fcrkl\u0259r. <\/strong>Aliml\u0259r bu x\u0259l\u0259f-s\u0259l\u0259f davaml\u0131l\u0131\u011f\u0131n\u0131 s\u00fcbut etdil\u0259r (K.Laypanov, \u0130.Miziyev). Kimmer simvolikas\u0131 olan uclar\u0131 \u00e7evr\u0259l\u0259rl\u0259 qatlanm\u0131\u015f v\u0259 m\u0259rk\u0259zind\u0259 n\u00f6qt\u0259 olan romba &#8212; Kimmerlil\u0259r, \u0130skitl\u0259r, Paz\u0131r\u0131k, Altaylar, X\u0259z\u0259rl\u0259r, Tuval\u0131lar, Yaponlar, Qara\u00e7ay-Balkarlar aras\u0131nda rast g\u0259linir. M\u0259rk\u0259zd\u0259 bir n\u00f6qt\u0259 il\u0259 bir dair\u0259 ha\u015fiyy\u0259li KIMMER ROMBUNA VII-VIII \u0259srl\u0259r\u0259 aid \u00dclazadan tap\u0131lm\u0131\u015f olan tam\u011falardak\u0131 dig\u0259r \u00fczd\u0259 d\u0259v\u0259nin \u015f\u0259kill\u0259ri Keqet adl\u0131 yerd\u0259ki Zaysan m\u0259b\u0259diind\u0259, \u015eu \/ \u00c7u \u00e7ay vadisind\u0259ki tam\u011falarla v\u0259 pul sikk\u0259l\u0259rind\u0259ki simvollarla eynidir. Qazaxlar\u0131n etnoqrafik \u0259n\u0259n\u0259l\u0259rind\u0259, romb \u015f\u0259killi bu tam\u011fa olan \u00fcz\u00fck taxman\u0131 &#8212; Tumar taxma \u0259n\u0259n\u0259si adland\u0131r\u0131rd\u0131lar. Professor N.V. Abayev\u0259 g\u00f6r\u0259 romb \u015f\u0259klind\u0259 olan qablarda Uy\u011fur-Uryanxlarda \u0259jdaha tam\u011falar\u0131 aras\u0131nda rastlan\u0131lm\u0131\u015fd\u0131r <strong>(Eyni romb \u015f\u0259klilli xa\u00e7 A\u011fd\u0259r\u0259 rayonu \u0259razisind\u0259 bir m\u0259b\u0259dd\u0259 \u0259ks edilib v\u0259 m\u0259b\u0259d Tavaraxa\u00e7 adlan\u0131rd\u0131. Tavar-tamar dair\u0259vi anlam\u0131ndad\u0131r. \u015e\u0259kil \u0259lav\u0259 edilib-2)<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>\u0130ndi geriy\u0259, q\u0259dim Misirin quruldu\u011fu vaxtlara d\u00f6n\u0259k. Tarix \u00f6nc\u0259si Misird\u0259 e.\u0259. 4-c\u00fc mininci ill\u0259rd\u0259 misiroloq Walter Emeryin fikrinc\u0259, Misir\u0259 arxitektura v\u0259 m\u0259d\u0259niyy\u0259t ver\u0259n aristokratiya uzun ba\u015fl\u0131 bir k\u0259ll\u0259y\u0259 malik g\u0259lm\u0259 bir \u0259hali idi. Bu yeni g\u0259l\u0259nl\u0259r Mesopotamiyada b\u0259nz\u0259r bir memarl\u0131q yaratm\u0131\u015fd\u0131lar, orada ilk \u015f\u0259h\u0259r d\u00f6vl\u0259tl\u0259ri qurmu\u015fdular. Misir v\u0259 Mesopotamiyada ya\u015fayan bu q\u0259dim sakinl\u0259rin k\u0259ll\u0259l\u0259ri 1897-ci ild\u0259 Jacques de Morqan t\u0259r\u0259find\u0259n a\u015fkar edilmi\u015f v\u0259 onlar antropoloq D.Fouquet t\u0259r\u0259find\u0259n ara\u015fd\u0131r\u0131lm\u0131\u015fd\u0131r. Ayd\u0131n olmu\u015fdur ki, k\u0259ll\u0259 qurulu\u015flar\u0131 yerli \u0259haliy\u0259 v\u0259 ya Misirin m\u00fcasir sakinl\u0259rin\u0259 aid olan k\u0259ll\u0259 qurulu\u015funa aid deyildir. Bu k\u0259ll\u0259l\u0259r uzunsov idi. Xan\u0259danl\u0131q d\u00f6vr\u00fcn\u0259d\u0259k olan zamanlarda uzunsov ba\u015fl\u0131 Misirlil\u0259r\u0259 b\u0259nz\u0259r insanlar\u0131n qal\u0131qlar\u0131, \u0259n az\u0131 be\u015f min illik \u0259n q\u0259dim m\u0259d\u0259niyy\u0259t t\u0259b\u0259q\u0259l\u0259rind\u0259 (<strong>Amerika antropoloqu H. Field The \u00abAntiquity of Man in Southwestern Asia\u00bb<\/strong>), Mesopotamiyada ilkin \u015e\u00fcmer q\u0259birl\u0259rind\u0259 tap\u0131lm\u0131\u015fd\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p>Daha \u0259vv\u0259l, yazd\u0131m ki, Vanda g\u00f6l\u00fc \u0259traf\u0131nda uzunsov ba\u015fl\u0131 v\u0259 \u015faman papaql\u0131, \u015famanl\u0131q kultuna ibad\u0259t ed\u0259n qu\u015f-adamlar dini geyimd\u0259 v\u0259 uzunsov ba\u015fl\u0131 k\u0259ll\u0259y\u0259 malik adamlar 9500 il \u0259vv\u0259l Yax\u0131n \u015e\u0259rqin Neolit d\u00f6vr\u00fc \u0259halisinin texnoloji inki\u015faf\u0131ns t\u0259kan vermi\u015fl\u0259r (heyvandarl\u0131q, k\u0259nd t\u0259s\u0259rr\u00fcfat\u0131, metallurgiya, boyal\u0131 keramika) inki\u015faf\u0131na texnoloji bir t\u0259kan verdi. ticar\u0259t v\u0259 yaz\u0131).<\/p>\n\n\n\n<p>Uzunsov k\u0259ll\u0259 qurulu\u015fu, k\u0259ll\u0259 s\u00fcm\u00fcy\u00fcn\u00fcn \u00e7\u0131x\u0131nt\u0131l\u0131 olmas\u0131 Hun, \u0130skitl\u0259r\u0259 v\u0259 (Hippocrat &#171;Hava haqq\u0131nda&#187;), Sarmatlara (Jirov E. V.) aid edilir. Talas \u00e7ay\u0131n\u0131n vadisind\u0259, Qazax\u0131standa , Geykel v\u0259 Bern\u015ftam birlikd\u0259 eran\u0131n ba\u015flan\u011f\u0131c\u0131na t\u0259sad\u00fcf ed\u0259n, Hunlara aid oldu\u011fu bilin\u0259n katakombalarla me\u015f\u0259 q\u0259birl\u0259rini qazma\u011f\u0131 bacard\u0131. Orada deformasiya olunan k\u0259ll\u0259l\u0259rin nisb\u0259ti olduqca y\u00fcks\u0259k idi; g\u00f6z\u0259l m\u0259rasim geyiml\u0259ri il\u0259 birlikd\u0259 d\u0259fn edilmi\u015fdil\u0259r. Sarmat d\u00f6vr\u00fcn\u00fcn kurqanlar\u0131nda uzunsov k\u0259ll\u0259l\u0259r v\u0259 m\u00fcr\u0259kk\u0259b monoqoid x\u00fcsusiyy\u0259tl\u0259ri bilinirdi. <strong>M\u00fcasir t\u00fcrk xalqlar\u0131 \u00fc\u00e7\u00fcn uzunsov k\u0259ll\u0259l\u0259r az\u0259rbaycanl\u0131lara (Pantuxov II), kum\u0131klara, t\u00fcrkm\u0259nl\u0259r\u0259 v\u0259 Q\u0259rb t\u00fcrkl\u0259rinin \u0259ks\u0259riyy\u0259ti \u00fc\u00e7\u00fcn (Ivanovski A.A., Weisbakh A.) xarakterikdir. <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Prisk Paniyskiy, Hunlar\u0131 \u0130skit adland\u0131r\u0131rd\u0131. H\u0259m d\u0259 Kimmerlil\u0259r v\u0259 k\u00f6\u00e7\u0259ri \u0130skitl\u0259r \u015fi\u015fpapaq taxard\u0131lar. Bu ba\u015f geyimin\u0259 \u00e7ox ox\u015far konik ba\u015f geyiml\u0259ri yaln\u0131z Misir fironlar\u0131n\u0131n ba\u015flar\u0131nda deyil, h\u0259m d\u0259 tanr\u0131lar\u0131n &#8212; <strong>Osiris, Atum, Amon, Horusun<\/strong> ba\u015f\u0131nda da vard\u0131. Midiyal\u0131lar aras\u0131nda tiqrahuda adlanan iskit tayfas\u0131, el\u0259 \u015fi\u015fpapaql\u0131 dem\u0259kdir v\u0259 bu 12 zolaql\u0131 ba\u015f geyimi \u0259n son Q\u0131z\u0131lba\u015flarda olub.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-gallery columns-2 is-cropped wp-block-gallery-1 is-layout-flex wp-block-gallery-is-layout-flex\"><ul class=\"blocks-gallery-grid\"><li class=\"blocks-gallery-item\"><figure><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"800\" src=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/f6eba3578c.jpg\" alt=\"\" data-id=\"76928\" data-link=\"https:\/\/fedai.az\/?attachment_id=76928\" class=\"wp-image-76928\" srcset=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/f6eba3578c.jpg 640w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/f6eba3578c-240x300.jpg 240w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/f6eba3578c-120x150.jpg 120w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/figure><\/li><li class=\"blocks-gallery-item\"><figure><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"213\" height=\"319\" src=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/213px-Menkaura.jpg\" alt=\"\" data-id=\"76930\" data-full-url=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/213px-Menkaura.jpg\" data-link=\"https:\/\/fedai.az\/?attachment_id=76930\" class=\"wp-image-76930\" srcset=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/213px-Menkaura.jpg 213w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/213px-Menkaura-200x300.jpg 200w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/213px-Menkaura-100x150.jpg 100w\" sizes=\"auto, (max-width: 213px) 100vw, 213px\" \/><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n<p>\u0130skitil\u0259rd\u0259 v\u0259 Altayda q\u0259bristanl\u0131q rituallar\u0131 eyni idi. Altay-Sayanda onlar Qama m\u0259xsus geyiml\u0259riyl\u0259 qu\u015fu xat\u0131rlad\u0131rd\u0131lar. Altay petroglifl\u0259ri bizi Neolit d\u00f6vr\u00fcn\u0259 apar\u0131rr. Kimmerlil\u0259r d\u0259 uzunsov, \u00e7\u0131x\u0131nt\u0131l\u0131 k\u0259ll\u0259l\u0259r\u0259 sahib idil\u0259r. 1832-ci ild\u0259, Frans\u0131z \u0259silli bir \u0130sve\u00e7r\u0259li, Frederik Dubois de Monpere, arxeoloq, etnoqraf, Ker\u00e7d\u0259n Kimmerlil\u0259r\u0259 aid bir uzunsov k\u0259ll\u0259ni \u00f6z\u00fc il\u0259 apard\u0131. Kimmer Bosforunun b\u00f6y\u00fck nekropolunda dig\u0259r uzunsov k\u0259ll\u0259l\u0259r d\u0259 tap\u0131ld\u0131. <\/p>\n\n\n\n<p><strong>Uzunsov Ker\u00e7 k\u0259ll\u0259l\u0259ri, Blumenbax, Dubois de Monpere, Ratke, Ashik, Meyer, Baer, Bogdanov, Fritsch, Anuchin, Chugunov, Xomyakov, Kozhevnikov v\u0259 Pribitkov t\u0259r\u0259find\u0259n t\u0259svir edilmi\u015fdir. \u018fd\u0259biyyat m\u0259lumatlar\u0131na \u0259sas\u0259n, Bosforda \u0259n az\u0131 iki n\u00f6v dair\u0259vi deformasiya il\u0259 qar\u015f\u0131la\u015f\u0131ld\u0131: 1) \u00e7ox s\u0131x, \u015f\u00fcbh\u0259siz q\u0259sd\u0259n, ba\u015f\u0131n sistematik bandla\u015fd\u0131r\u0131lmas\u0131 yolu il\u0259 \u0259ld\u0259 edil\u0259n; 2) daha az v\u0259 ba\u015f\u0131n arxa hiss\u0259sinin deformasiyas\u0131. Uzunsov k\u0259ll\u0259l\u0259r Xakasiyada Okuneva ulus yax\u0131nl\u0131\u011f\u0131nda Andronovo m\u0259zarl\u0131\u011f\u0131nda (1928-ci ild\u0259 Teplouxov qaz\u0131nt\u0131lar\u0131) a\u015fkar edilmi\u015fdir. (Jirov E.V. \u00ab\u041e\u0431 \u0438\u0441\u043a\u0443\u0441\u0441\u0442\u0432\u0435\u043d\u043d\u043e\u0439 \u0434\u0435\u0444\u043e\u0440\u043c\u0430\u0446\u0438\u0438 \u0433\u043e\u043b\u043e\u0432\u044b\u00bb-&#171;S\u00fcni ba\u015f deformasiyas\u0131 haqq\u0131nda&#187;).<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"638\" src=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/nl8aOg.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-76894\" srcset=\"https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/nl8aOg.jpg 960w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/nl8aOg-300x199.jpg 300w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/nl8aOg-150x100.jpg 150w, https:\/\/fedai.az\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/nl8aOg-768x510.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Bel\u0259likl\u0259, m\u00f6ht\u0259\u015f\u0259m v\u0259 m\u0259d\u0259niyy\u0259t quran Misir \/ Kemi aristokratiyas\u0131n\u0131n, Orta Asiyadan, Ergenekonun da\u015f torbas\u0131ndan, Nuhun n\u0259v\u0259l\u0259ri &#8212; Kimmerlil\u0259r olmas\u0131 fakt\u0131 m\u00fcmk\u00fcnd\u00fcr. Kimmerlil\u0259rin romb simvolu &#8212; i\u00e7\u0259risind\u0259 bir n\u00f6qt\u0259 olan bir rombun, Tanr\u0131 t\u0259r\u0259find\u0259n yarad\u0131lm\u0131\u015f ilk insanlar\u0131n Su-Meruda yarad\u0131lmas\u0131 v\u0259 yaxud su alt\u0131nda qalan ilk insanlara, Nuhun o\u011ful v\u0259 n\u0259v\u0259l\u0259rin\u0259 Ergenekondan, Altay-Sayandan, Orta Asiyadan d\u00fcnyan\u0131n b\u00fct\u00fcn \u0259razisind\u0259n k\u00f6\u00e7m\u0259sini g\u00f6st\u0259r\u0259 bil\u0259r.<\/p>\n\n\n\n<p><br><strong>\u015e\u0259kil: 1. Bu romb \u015f\u0259klind\u0259 simvol Kimmerlil\u0259rin bir g\u0259l\u0259n\u0259yini g\u00f6st\u0259rir.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>2. A\u011fd\u0259r\u0259 rayonu Tavaraxa\u00e7 m\u0259b\u0259dinin k\u00fcnb\u0259zi.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>(<strong>Yaz\u0131da \u0423\u0440\u044f\u043d\u0445\u0430\u0439\u0441\u043a\u0438\u0439 &#171;\u0413\u043e\u043c\u0435\u0440\/\u041a\u0435\u043c\u0435\u0440, \u0441\u0442\u0440\u0430\u043d\u0430 \u041a\u0435\u043c \u0438 \u041a\u0438\u043c\u043c\u0435\u0440\u0438\u0439\u0446\u044b&#187; m\u0259qal\u0259sind\u0259n istifad\u0259 olunub<\/strong>)<\/p>\n\n\n\n<p><strong><span class=\"has-inline-color has-vivid-red-color\">XAQAN\u0130<\/span><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Q\u0259dim Misirin ad\u0131 &#8212; &#171;Ta Kemet&#187;, Koptca Kem, Khem qara \u00f6lk\u0259, qara torpaq dem\u0259kdir. Bu termin q\u0259dim t\u00fcrkl\u0259r\u0259 m\u0259lumdur. &#171;K\u00f6m\u00fcr&#187; T\u00fcrkc\u0259d\u0259 el\u0259 k\u00f6m\u00fcr dem\u0259kdir,<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":76895,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-76892","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tarix"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/76892","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=76892"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/76892\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76931,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/76892\/revisions\/76931"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/76895"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=76892"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=76892"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=76892"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}