{"id":94363,"date":"2023-08-09T11:34:40","date_gmt":"2023-08-09T07:34:40","guid":{"rendered":"https:\/\/fedai.az\/?p=94363"},"modified":"2023-08-09T11:34:41","modified_gmt":"2023-08-09T07:34:41","slug":"az%c9%99rbaycan-adinin-m%c9%99nasini-izah-ed%c9%99n-12-f%c9%99rziyy%c9%99","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fedai.az\/?p=94363","title":{"rendered":"AZ\u018fRBAYCAN ADININ M\u018fNASINI \u0130ZAH ED\u018fN 12 F\u018fRZ\u0130YY\u018f"},"content":{"rendered":"\n<p>I hiss\u0259<\/p>\n\n\n\n<p>Bu yaz\u0131m\u0131zda Az\u0259rbaycan ad\u0131n\u0131n m\u0259nas\u0131n\u0131 izah ed\u0259n on iki f\u0259rziyy\u0259 t\u0259sbit olunmu\u015fdur. \u018fvv\u0259lc\u0259 onlardan \u0259n populyar\u0131n\u0131 qeyd ed\u0259k:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>\u201cAz\u0259rbaycan toponimi q\u0259dim Atropatena d\u00f6vl\u0259tinin ad\u0131ndan t\u00f6r\u0259mi\u015fdir. \u018fh\u0259m\u0259nil\u0259r imperiyas\u0131 (e.\u0259. 550\u2013329) s\u00fcqut etdikd\u0259n sonra, h\u0259min d\u00f6vl\u0259tin satrap\u0131 olmu\u015f Atropat (e.\u0259. 370\u2013321) tarixi Midiyan\u0131n (e.\u0259. 670\u2013550) \u015fimal-q\u0259rbind\u0259 \u00f6z \u015fahl\u0131\u011f\u0131n\u0131 qurmu\u015fdu. Onun \u00f6lk\u0259si \u0259vv\u0259l Atropat (Aturpat, Atorpat) Midiyas\u0131, sonra is\u0259 Atropatena adland\u0131r\u0131lm\u0131\u015fd\u0131. VII \u0259srd\u0259 b\u00f6lg\u0259ni istila etmi\u015f \u0259r\u0259bl\u0259r Atropatena s\u00f6z\u00fcn\u00fc Az\u0259rbaycan kimi t\u0259l\u0259ff\u00fcz etmi\u015f v\u0259 yazm\u0131\u015flar\u201d.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>Yunan \u0259silli \u0130slam co\u011frafiya\u00e7\u0131s\u0131 v\u0259 s\u0259yyah\u0131 Yaqut \u0259l-H\u0259m\u0259vi (1178\u20131229) \u201cKitab \u0259l-Buldan\u201d adl\u0131 \u0259s\u0259rind\u0259 Az\u0259rbaycan ad\u0131n\u0131n m\u0259n\u015f\u0259yil\u0259 ba\u011fl\u0131 \u00fc\u00e7 f\u0259rziyy\u0259 sadalam\u0131\u015fd\u0131r:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\" start=\"2\">\n<li>\u201c\u018fbu Muh\u0259mm\u0259d Abdullah ibn \u0259l-Muk\u0259ffa (723\u2013759) deyir ki, Az\u0259rbaycan Az\u0259rbaz ibn \u0130ran ibn \u018fsv\u0259d ibn Sam ibn Nuh \u0259leyhiss\u0259lam\u0131n \u015f\u0259r\u0259fin\u0259 bel\u0259 adland\u0131r\u0131lm\u0131\u015fd\u0131r\u201d.<\/li>\n\n\n\n<li>\u201cDig\u0259rl\u0259ri s\u00f6yl\u0259yirl\u0259r ki, Az\u0259rbaycan ad\u0131 Az\u0259rbaz ibn Bayvarasf\u0131n ad\u0131ndan yaranm\u0131\u015fd\u0131r\u201d.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>Qeyd. Bel\u0259 bir ehtimal da var ki, \u0259r\u0259bl\u0259r Atropat \u015f\u0259xs ad\u0131n\u0131 Az\u0259rbaz kimi t\u0259l\u0259ff\u00fcz etmi\u015fl\u0259r. Bu fikri n\u0259z\u0259r\u0259 alaraq dey\u0259 bil\u0259rik ki, tarixd\u0259 Atropat adl\u0131 daha bir m\u0259\u015fhur \u015f\u0259xsiyy\u0259t olmu\u015fdur. Mar\u0259sp\u0259ndan\u0131n o\u011flu Az\u0259rbaz (Adurbad-i Mahraspandan, Az\u0259rb\u0259d-e Mar\u0259sp\u0259ndan) 290-c\u0131 ild\u0259 d\u00fcnyaya g\u0259lmi\u015f, 320-ci ild\u0259 Sasanil\u0259r imperiyas\u0131n\u0131n Mob\u0259dl\u0259r Mob\u0259di (z\u0259rd\u00fc\u015ftilikd\u0259 ali dini d\u0259r\u0259c\u0259) se\u00e7ilmi\u015f, 371-ci ild\u0259 v\u0259fat etmi\u015fdir. Az\u0259rbaz z\u0259rd\u00fc\u015ftiliyin m\u00fcq\u0259dd\u0259sl\u0259rind\u0259n, eyni zamanda tarixin \u0259n m\u00fcdrik \u015f\u0259xsiyy\u0259tl\u0259rind\u0259n biri hesab olunur. Yeri g\u0259lmi\u015fk\u0259n, \u201c\u00f6zg\u0259sin\u0259 quyu qazan, sonda \u00f6z\u00fc o quyuya d\u00fc\u015f\u0259r\u201d m\u0259\u015fhur Az\u0259rbaycan z\u0259rb-m\u0259s\u0259linin m\u00fc\u0259llifi ola bilsin ki, h\u0259min Az\u0259rbazd\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p>Z\u0259rd\u00fc\u015ftiliyin \u201cDenk\u0259rd\u201d (IX \u0259sr) kitab\u0131ndak\u0131 m\u0259lumata g\u00f6r\u0259, Az\u0259rbaz \u0130ran\u0131n Kuran k\u0259ndind\u0259 do\u011fulmu\u015fdur. G\u00fcman edilir ki, h\u0259min k\u0259nd indiki Pakistan\u0131n Sind v\u0259 B\u0259lucistan vilay\u0259tl\u0259rind\u0259ki Mekran s\u0259hras\u0131nda yerl\u0259\u015firmi\u015f. Bel\u0259 bir iddia \u00fc\u00e7\u00fcn yegan\u0259 \u0259sas is\u0259, Kuran v\u0259 Mekran (Makuran \u015f\u0259klind\u0259 d\u0259 yaz\u0131la bil\u0259rdi) toponiml\u0259ri aras\u0131ndak\u0131 b\u0259nz\u0259rlikdir. Dig\u0259r ehtimala g\u00f6r\u0259, Az\u0259rbaz\u0131n \u0259sli \u0130ran\u0131n Mazandaran ostan\u0131n\u0131n Miandorud \u015f\u0259hristan\u0131n\u0131n Makeran k\u0259ndind\u0259ndir. Yen\u0259 d\u0259 ad ox\u015farl\u0131\u011f\u0131na istinad edilmi\u015fdir. \u00dc\u00e7\u00fcnc\u00fc f\u0259rziyy\u0259y\u0259 \u0259sas\u0259n, Az\u0259rbaz\u0131n v\u0259t\u0259ni \u0130ran\u0131n indiki Fars ostan\u0131d\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p>Qeyd etm\u0259k laz\u0131md\u0131r ki, bug\u00fcn \u0130randa Kuran adl\u0131 \u0259n az\u0131 on bir k\u0259nd vard\u0131r:<\/p>\n\n\n\n<p>Kuran \u2013 Q\u0259rbi Az\u0259rbaycan ostan\u0131n\u0131n Urmiya \u015f\u0259hristan\u0131nda k\u0259nd;<br>Kurani \u2013 Q\u0259rbi Az\u0259rbaycan ostan\u0131n\u0131n Urmiya \u015f\u0259hristan\u0131nda k\u0259nd;<br>Kuran \u2013 Q\u0259rbi Az\u0259rbaycan ostan\u0131n\u0131n Mehabad (Soyuqbulaq) \u015f\u0259hristan\u0131nda ki\u00e7ik k\u00fcrd k\u0259ndi;<br>Kuran \u2013 \u015e\u0259rqi Az\u0259rbaycan ostan\u0131n\u0131n Hurand \u015f\u0259hristan\u0131nda b\u00f6y\u00fck t\u00fcrk k\u0259ndi;<br>Kuran-e T\u00fcrkiy\u0259 \u2013 \u015eimali Xorasan ostan\u0131n\u0131n Faruj \u015f\u0259hristan\u0131nda q\u0259dim t\u00fcrk k\u0259ndi;<br>Kuran-e Kurdiy\u0259 \u2013 \u015eimali Xorasan ostan\u0131n\u0131n Faruj \u015f\u0259hristan\u0131nda ki\u00e7ik k\u00fcrd k\u0259ndi;<br>Kuran-e Tat \u2013 \u015eimali Xorasan ostan\u0131n\u0131n \u018fsf\u0259r\u0259yan \u015f\u0259hristan\u0131nda \u0259ski t\u00fcrk\u2013tat k\u0259ndi;<br>Kuran-e Ulya \u2013 Sistan v\u0259 B\u0259lucistan ostan\u0131n\u0131n \u0130ran\u015f\u0259hr \u015f\u0259hristan\u0131nda k\u0259nd;<br>Kuran-e Sufl\u0259 \u2013 Sistan v\u0259 B\u0259lucistan ostan\u0131n\u0131n \u0130ran\u015f\u0259hr ostan\u0131nda k\u0259nd;<br>Kuran \u2013 H\u00f6rm\u00f6zqan ostan\u0131n\u0131n B\u0259nd\u0259r-Abbas \u015f\u0259hristan\u0131nda x\u0131rda s\u00fcnni fars k\u0259ndi;<br>Kuran \u2013 H\u00f6rm\u00f6zqan ostan\u0131n\u0131n B\u0259st\u0259k \u015f\u0259hristan\u0131nda balaca fars k\u0259ndi.<\/p>\n\n\n\n<p>G\u00f6r\u00fcnd\u00fcy\u00fc kimi, mob\u0259dl\u0259r mob\u0259di Az\u0259rbaz, \u0259slind\u0259, az\u0259rbaycanl\u0131 da ola bil\u0259rdi. Z\u0259rd\u00fc\u015ftiliyin \u201cBundahi\u015fn\u201d adl\u0131 kitab\u0131na \u0259sas\u0259n, Az\u0259rbaz \u0130ran\u0131n \u0259fsan\u0259vi Pi\u015fdadil\u0259r s\u00fclal\u0259sind\u0259n idi. Xat\u0131rladaq ki, \u0130ran mifologiyas\u0131na g\u00f6r\u0259, q\u0259dim zamanlarda bu \u00f6lk\u0259 bir-birini \u0259v\u0259z etmi\u015f d\u00f6rd s\u00fclal\u0259nin hakimiyy\u0259ti alt\u0131nda olmu\u015fdur. Onlardan birincisi Pi\u015fdadil\u0259r, ikincisi K\u0259yanil\u0259r, \u00fc\u00e7\u00fcnc\u00fcs\u00fc \u018f\u015fkanil\u0259r (\u018frsaqil\u0259r), d\u00f6rd\u00fcnc\u00fcs\u00fc is\u0259 Sasanil\u0259rdir.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u0259r hans\u0131 bir \u0259fsan\u0259 v\u0259 mifin \u0259sas\u0131nda m\u00fc\u0259yy\u0259n bir h\u0259qiq\u0259t, real tarixi hadis\u0259 yata bil\u0259r. R\u0259vay\u0259tl\u0259rd\u0259 deyilir ki, K\u0259yanil\u0259r s\u00fclal\u0259si hakimiyy\u0259t ba\u015f\u0131na Pi\u015fdadil\u0259r s\u00fclal\u0259sind\u0259n sonra ke\u00e7mi\u015fdir. \u0130ran mifologiyas\u0131n\u0131n t\u0259dqiqat\u00e7\u0131lar\u0131 K\u0259yanil\u0259r s\u00fclal\u0259sini \u018fh\u0259m\u0259nil\u0259r (e.\u0259. 553\u2013229) s\u00fclal\u0259sil\u0259 eynil\u0259\u015fdirirl\u0259r. Tarixd\u0259n is\u0259 b\u0259llidir ki, \u018fh\u0259m\u0259nil\u0259r s\u00fclal\u0259sind\u0259n \u0259vv\u0259l indiki \u0130ran v\u0259 Orta Asiyan\u0131n da b\u00f6y\u00fck bir hiss\u0259si Midiya (Az\u0259rbaycan) \u015fahlar\u0131na tabe idi. Dem\u0259li, Pi\u015fdadil\u0259r, o c\u00fcml\u0259d\u0259n, Mar\u0259sp\u0259ndan\u0131n o\u011flu Az\u0259rbaz maday, y\u0259ni q\u0259dim az\u0259rbaycanl\u0131 olmu\u015flar.<\/p>\n\n\n\n<p>Bel\u0259 bir ha\u015fiy\u0259d\u0259n sonra Yaqut \u0259l-H\u0259m\u0259vinin diqq\u0259tini c\u0259lb etmi\u015f \u00fc\u00e7\u00fcnc\u00fc f\u0259rziyy\u0259y\u0259 n\u0259z\u0259r salaq:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\" start=\"4\">\n<li>\u201cB\u0259zil\u0259ri is\u0259 g\u00fcman edirl\u0259r ki, p\u0259hl\u0259vi dilind\u0259 az\u0259r s\u00f6z\u00fc at\u0259\u015f, bayqan s\u00f6z\u00fc is\u0259 ke\u015fik\u00e7i v\u0259 ya m\u00fchafiz\u0259\u00e7i dem\u0259kdir. Bel\u0259likl\u0259, Az\u0259rbaycan s\u00f6z\u00fc at\u0259\u015f m\u0259b\u0259di v\u0259 ya at\u0259\u015f m\u00fchafiz\u0259\u00e7isi anlam\u0131n\u0131 ifad\u0259 edir. Bu, h\u0259qiq\u0259t\u0259 uy\u011fundur. \u00c7\u00fcnki h\u0259min \u0259razid\u0259 \u00e7oxlu at\u0259\u015f m\u0259b\u0259di vard\u0131\u201d.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>Ard\u0131 var\u2026<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00fc\u0259llif: Milli Kimlik Ara\u015fd\u0131rmalar\u0131 Qrupunun \u00fczv\u00fc Araz \u015e\u0259hrili<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I hiss\u0259 Bu yaz\u0131m\u0131zda Az\u0259rbaycan ad\u0131n\u0131n m\u0259nas\u0131n\u0131 izah ed\u0259n on iki f\u0259rziyy\u0259 t\u0259sbit olunmu\u015fdur. \u018fvv\u0259lc\u0259 onlardan \u0259n populyar\u0131n\u0131 qeyd ed\u0259k: Yunan \u0259silli \u0130slam co\u011frafiya\u00e7\u0131s\u0131<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-94363","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-siyast"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/94363","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=94363"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/94363\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":94365,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/94363\/revisions\/94365"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=94363"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=94363"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fedai.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=94363"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}